Att arbeta aktivt med ESG handlar om att förhålla sig till det positiva värdeskapandet och den negativa påverkan organisationen har på planeten och dess invånare i förhållande till FN:s globala mål. Men det räcker inte med att ta itu med begreppen – du behöver också redovisa dina ESG-nyckeltal så att intressenter kan bedöma organisationens bidrag.
Nyckeltalen erhålls genom att ta mått. Det kan handla om mått på organisationens negativa påverkan på miljön till följd av avfall och energiförbrukning. Det kan också röra sig om organisationens positiva bidrag till en ökad jämställdhet eller en tredje fokuspunkt bland FN:s 17 globala mål. För att det ska vara möjligt att arbeta mot förbättringar är det nödvändigt med transparens, specifika siffror och öppenhet.
Nyckelordet för arbetet med ESG är just förbättring. Även den mest hållbara organisation påverkar miljön och omgivningen i större eller mindre utsträckning, vilket är viktigt att ha i åtanke. Givetvis ska man eftersträva en utopi, men först och främst handlar det om medvetenhet och ärlighet kring organisationens hållbarhetsposition. Samtidigt ska man ständigt arbeta för att förbättra denna.
Värdet av ESG
Ursprungligen uppfanns ESG av professionella investerare. Dessa letade efter en metod för att bedöma värdeskapande och långsiktiga tillväxtmöjligheter hos ett företag. Detta utifrån företagets arbete med miljö och klimat, sociala förhållanden och övergripande bolagsstyrning. Idag är det inte längre bara investerare som håller koll på siffrorna – det gör även affärspartners, leverantörer, kunder och anställda.
För att intressenter och själva organisationen i sig ska få en djupare inblick i arbetet med FN:s globala mål, är det avgörande att professionalisera sin ESG-data.
Alla ESG-mått är inte relevanta för alla organisationer. Därför bör du identifiera de områden som är relevanta för just dig att arbeta med. När du väl kommit igång med arbetet kommer det snart att gå lätt. Innan du vet ordet av kommer du att mäta och redovisa organisationens hållbara utveckling inom allt fler områden. Detta arbete är inte bara till nytta för externa intressenter, utan även för organisationen i sig då det säkerställs att man arbetar effektivt med exempelvis sjukfrånvaro, god bolagsstyrning, jämställdhet med mera.
LÄS OCKSÅ: Vad är FN:s globala mål?
Standardiserade nyckeltal gör det lättare att läsa
Det varierar som sagt från organisation till organisation vad som är relevant att ha med i ESG-arbetet. Det är viktigt att vara konsekvent i rapporteringen för att kunna analysera och jämföra organisationer och branscher. Du kan därför med fördel låta nyckeltalen följa de internationella standarderna i definitioner och beräkningsmetoder.
För att ESG-siffrorna ska ha värde måste man kunna lita lika mycket på dem som på traditionell finansiell data. I detta avseende rekommenderas att du följer så kallad god rapporteringssed inom ESG-området. Med detta menas:
- Gränsdragning – följ den ekonomiska gränsdragningen
- Konsolidering – följ de finansiella reglerna för sammanslagning av data
- Period – följ samma period som bokslutet
- Redovisningspraxis – beskriv vilka metoder som används för att mäta ESG-data
- Prestanda och utveckling – förklara siffrornas utveckling under en period om 3–5 år.
ESG-data är inte ekonomisk i sig, men kan ge en god indikation på organisationens arbete med olika faktorer som kan påverka resultatet. I detta sammanhang är tillförlitlighet och jämförbarhet väsentligt, och detta uppnår du endast om du arbetar enligt en gemensam standard.
LÄS OCSKÅ: Ta kontroll över organisationens ESG-risker
