En DPIA – Data Protection Impact Assessment (eller bara konsekvensbedömning) – är en central del av varje organisations ansvar som personuppgiftsansvarig.
I den här artikeln går vi igenom DPIA och besvarar de vanligaste frågorna kring ämnet: Vad är en DPIA? När är den nödvändig? Men framförallt, hur gör man en konsekvensbedömning? Läs vidare och lär dig mer om DPIA.
Vad är en DPIA?
En DPIA är en process som hjälper organisationer att identifiera och minimera risker relaterade till dataskydd. Det är ett krav enligt dataskyddsförordningen (GDPR) och därmed något du som personuppgiftsansvarig bör ta i beaktande.
Om din organisation hanterar personuppgifter (t.ex. insamling, registrering, delning eller radering) är det viktigt att säkerställa att dessa uppgifter skyddas på rätt sätt. GDPR kräver att du vidtar ”lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder” för att säkerställa att din hantering av uppgifter uppfyller regelverket – det är här DPIA kommer in i bilden.
En konsekvensbedömning är alltså ett verktyg som hjälper dig att identifiera och begränsa riskerna med en viss behandling samt dokumentera de åtgärder du vidtar för att hantera dessa risker.
När är det nödvändigt att göra en konsekvensbedömning?
Enligt GDPR ska en DPIA genomföras när databehandlingen ”sannolikt kommer att leda till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter”. Men vad innebär det i praktiken?
Vanligtvis är det nödvändigt med en DPIA när en organisation planerar att införa nya teknologier eller metoder för databehandling, eller när omfattningen, syftet eller karaktären av databehandlingen förändras väsentligt. Sådana förändringar kan öka riskerna för de personer vars uppgifter behandlas, såsom ökad risk för dataintrång.
Är du osäker på om det är nödvändigt för din organisation att genomföra en konsekvensanalys, kan du läsa mer här. Integritetsskyddsmyndigheten har nämligen gjort en lista över de typer av behandlingsaktiviteter som omfattas av kravet på konsekvensanalys.
Hur genomför man en DPIA?
Arbetet med en DPIA kan variera beroende på situationen, men de vanligaste stegen är:
1) Beskrivning
Börja med en systematisk beskrivning av de planerade behandlingsaktiviteterna och deras syften. Definiera vilken data som behandlas, vilka som är inblandade, varifrån uppgifterna kommer, samt var och hur de kommer att lagras och användas.
2) Nödvändighet och proportionalitet
Bedöm sedan nödvändigheten och proportionaliteten av databehandlingen i förhållande till syftet. Fråga dig själv om målen kan nås med mindre ingripande metoder och om omfattningen av databehandlingen är rimlig.
3) Riskbedömning och hantering
Identifiera och bedöm de risker som behandlingen kan innebära för de personer vars data hanteras. Bedöm sannolikheten och omfattningen av potentiella skador. Planera därefter hur du ska hantera identifierade risker, till exempel genom skyddsåtgärder som kryptering, anonymisering eller stärkt åtkomstkontroll.
Vänd DPIA (och GDPR) till din fördel
Dataskyddsförordningen (GDPR), ansågs av många vara en byråkratisk mardröm när den infördes. Men med lite perspektiv kan GDPR (och DPIA) vändas till en konkurrensfördel, som gör att du ligger ett steg före konkurrenterna.
Först och främst hjälper GDPR organisationer att hantera personuppgifter på ett säkert och effektivt sätt, men genom att hålla koll på säkerheten visar du också omvärlden att du värdesätter digitalt ansvar. Detta stärker din organisations rykte genom att bygga upp förtroende hos partners, leverantörer och kunder.
LÄS OCKSÅ: Utnyttja affärsvärdet av GDPR
