Den 23 februari 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett direktiv som ställer krav på tillbörlig aktsamhet inom områdena miljö och mänskliga rättigheter. Direktivet är känt som CSDDD - eller Corporate Sustainability Due Diligence Directive. Förslaget diskuteras för närvarande i EU, men nedan ger vi dig en översikt över det det föreslagna direktivet och några av de viktigaste frågorna.
Vad är Due Diligence?
CSDDD bygger på konceptet om "due diligence", och det är avgörande att förstå denna term för att få insikt i vad direktivet innebär.
Due diligence är en avgörande process som används inom näringslivet och finansvärlden. Det är en metod där företag och organisationer genomför noggranna undersökningar och bedömningar av sina aktiviteter, praxis och affärsrelationer.
Syftet med due diligence är att få en grundlig förståelse för alla relevanta delar av ett företags verksamhet innan man fattar viktiga beslut, som investeringar, fusioner, förvärv eller strategiska partnerskap.
I praktiken kan due diligence innebära att man granskar ekonomiska rapporter, juridiska dokument, miljöpåverkan, socialt ansvar och mycket mer. Resultaten från dessa undersökningar hjälper beslutsfattare att göra välgrundade val och säkerställa transparens och ansvar i sina affärsbeslut.
Vad är CSDDD?
CSDDD har uppstått från EU:s önskan om tillbörlig aktsamhet som är rättsligt bindande inom områdena mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Organisationer inom alla branscher, och dess handlingar är nyckeln till lyckas med EU:s övergång till en klimatneutral och grön ekonomi i överensstämmelse med den europeiska gröna given. EU anser dock inte att nuvarande rapportering och icke-bindande initiativ har tillräcklig genomslagskraft vilket är anledningen till att CSDDD syftar på att skapa mer omfattande processer för lindring och begränsning.
Samtidigt kommer syftet med CSDDD också att vara att införa gemensamma och standardiserade krav för europeiska företag för att undvika en fragmenterad strategi för tillbörlig aktsamhet inom EU:s gränser. Ett standardiserat tillvägagångssätt kommer att dämpa komplexiteten i ett dynamiskt landskap med flera värdekedjor, vilket förväntas göra det lättare att identifiera negativ påverkan och säkerställa att mer information finns tillgänglig om mänskliga rättigheter och miljöpåverkan.
Vilka verksamheter ska omfattas av CSDDD?
Som det ser ut nu kommer följande företag att omfattas av CSDD-direktivet:
- EU-företag med mer än 500 anställda och en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro
- EU-företag i högrisksektorer med fler än 250 anställda och en nettoomsättning på
mer än 40 miljoner euro - Företag utanför EU om de har en nettoomsättning som genereras i EU och som överstiger tröskelvärdena för omsättning ovan.
Ovanstående har ännu inte godkänts och det finns olika förslag som är under behandling i EU. Exempelvis föreslår rådet en infasningsmodell där direktivet inledningsvis skulle gälla för de största företagen, medan utskottet för rättsliga frågor föreslår att tröskelvärdena för tillämpningsområdet sänks. Företag som faller under ovanstående tröskelvärden kommer inte att direkt omfattas av direktivet, men för många kommer det ändå att ha betydelse. Det här gäller till exempel mindre företag som ingår i värdekedjan för ett större företag som omfattas av direktivet om tillbörlig aktsamhet.
LÄS MER: CSRD: Nytt EU-direktiv om hållbarhetsrapportering
Vilka krav ska verksamheterna leva upp till?
CSDDD fastställer regler för due diligence-åtaganden, och reglerna kommer att gälla för företagens egna verksamheter, deras dotterbolags verksamheter samt deras värdekedja. "Värdekedja" definieras i detta sammanhang som "direkta och indirekta etablerade affärsrelationer."
Konkret kommer direktivet att ställa följande krav på att företagen:
- Integrera tillbörlig aktsamhet i sina policyer, inklusive:
○ Beskriva företagets tillvägagångssätt för tillbörlig aktsamhet på kort, medellång och lång sikt
○ Utarbeta en uppförandekod som beskriver de regler och principer som ska följas av bolaget samt dess dotterbolag
○ Beskriva processen för att implementera tillbörlig aktsamhet och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att uppförandekoden efterlevs såväl internt som i värdekedjan. - Identifiera faktisk eller potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljön
- Förhindra och/eller mildrar potentiell påverkan samt stoppa och/eller minimera faktisk påverkan
- Upprätta och upprätthåller ett klagomålsförfarande
- Övervaka effektiviteten av direktivet för tillbörlig aktsamhet
- Kommunicera offentligt om arbetet med tillbörlig aktsamhet.
Dessutom föreslås i direktivet en särskild regel om företagens ansvar, enligt vilken styrelsen och direktionen, i alla ledningsbeslut, måste ta hänsyn till påverkan på miljö, klimat och mänskliga rättigheter.
