CSR, ESG – och nu CSRD. Hållbarhet har på allvar hamnat på agendan hos många svenska företag, och med EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering står många organisationer inför en ny lagstiftning som kommer att ha grundläggande betydelse för deras hållbarhetsarbete.
Direktivet kommer att påverka hela organisationens värdekedja, både för upstream- och downstream-aktiviteter, vilket gör det viktigt att hantera uppgiften på rätt sätt.
Vi tar en titt på direktivet och förklarar syftet med initiativet samt EU:s ambitioner på området. Samtidigt undersöker vi vilka som omfattas av CSRD och vad som ska rapporteras.
Vad är CSRD?
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är ett nytt EU-direktiv som ändrar och skärper kraven på företags hållbarhetsrapportering.
Syftet med EU:s nya initiativ är att harmonisera rapporteringen och öka transparensen inom hållbarhetsområdet, så att investerare, leverantörer och kunder lättare kan förstå en organisations hållbarhetsinsatser. Samtidigt ska CSRD åtgärda några av bristerna i det tidigare direktivet, NFRD.
Ambitionen med CSRD är att hållbarhetsredovisningen på sikt ska ha samma kvalitet som den finansiella rapporteringen.
LÄS OCKSÅ: Vad är ESG och varför är det viktigt?
Vem omfattas av CSRD?
Inledningsvis kommer 49 000 företag i EU:s medlemsländer att omfattas av CSRD. Föregångaren NFRD påverkade långt färre företag då det endast omfattade 11 700 företag.
Att fler företag påverkas av direktivet beror på att de nya standarderna för hållbarhetsrapportering omfattar både stora och börsnoterade företag samt medelstora företag i Sverige.
Men även mindre företag kan påverkas av de skärpta kraven på hållbarhetsrapportering, eftersom man som leverantör kan bli ombedd att dokumentera och synliggöra eventuella hållbarhetsåtgärder.
När träder CSRD i kraft?
CSRD trädde formellt i kraft den 5 januari 2023 efter att ha godkänts av EU:s institutioner under 2022. Däremot började direktivet gälla för stora och börsnoterade företag den 1 januari 2024 med den första rapporteringen som sker under 2025. SME-segmentet kan räkna med en längre tidsperiod innan starten. Det förväntas att de först omfattas av CSRD från 2026.
Det är dock inte osannolikt att både små och medelstora företag samt andra verksamheter ändå har påverkas av de nya lag- och rapporteringskraven redan från 2024 – helt enkelt eftersom de stora aktörerna kommer behöva ställa högre krav på sina underleverantörer för att själva kunna rapportera enligt lagstiftningen.
CSRD-krav på hållbarhet
Med CSRD följer behovet av detaljerade rapporteringskrav som tydliggör vad, hur och när företag ska rapportera om sina hållbarhetsinsatser.
Denna hållbarhetsrapportering ska ske i enlighet med EFRAG:s hållbarhetsstandarder – mer kända som European Sustainability Reporting Standards (ESRS). För närvarande är ESRS-standarderna fortfarande under utveckling, men det förväntas inkludera både övergripande standarder och branschspecifika standarder.
Genom standarderna strävar EU efter att öka transparensen och säkerställa att företag kan rapportera om sina hållbarhetsåtgärder på samma nivå som sin finansiella rapportering.
CSRD-rapportering: Vad ska den innehålla?
Företag som omfattas av direktivet måste redovisa information så att det är möjligt att få en överblick och förståelse av företagets påverkan på klimat, mänskliga rättigheter, miljö med mera – samtidigt som det ska vara möjligt att förstå hur dessa områden påverkar företaget.
Själva hållbarhetsrapporteringen ska offentliggöras i ett dedikerat avsnitt av företagets årsrapport. Det blir därför även ett CSRD-krav att den ska ha en revisorerklæring – och att informationen ska digitalt ”taggas”, så att den kan maskinläsas.
Som utgångspunkt kommer CSRD-kraven att fokusera på tre huvudområden:
-
Miljöfaktorer – inklusive anpassning och begränsning av klimatförändringar, resursförbrukning, cirkulär ekonomi, föroreningar, biologisk mångfald med mera.
-
Sociala faktorer – inklusive lika möjligheter och rättigheter, goda arbetsvillkor, mänskliga rättigheter med mera.
-
Styrning – inklusive lednings- och tillsynsorgan, affärsetik, företagskultur, politiskt engagemang, intern kontroll, system för riskhantering med mera.
För varje av ovanstående områden ska företagen ställa en lång rad informationer till förfogande för alla intressenter. Det gäller bland annat uppgifter om affärsmodellen, strategi, hållbarhetspolicys, negativ påverkan på hållbarhetsområdet samt ledningens roll i arbetet med hållbarhet.
CSRD kommer dessutom att ha ett nära samband med andra EU-relaterade direktiv, inklusive Disclosureförordningen och Taxonomiförordningen, samt det kommande Due Diligence-direktivet, CSDDD.
