Organisationer ställs idag inför allt större krav på hållbar affärsverksamhet samt klimat- och miljöhantering. Det handlar inte bara om lagstadgade krav, utan även förväntningar från olika intressenter – från anställda och kunder till leverantörer och samarbetspartners.
Oavsett om du driver en stor eller liten organisation är ESG-rapportering oundviklig om du vill behålla alla som är involverade i ekosystemet. Detta beror på att ESG handlar om hållbarhet, och om miljömässiga-, sociala- och styrningsfrågor.
Vad är ESG?
ESG står för enviromental (miljö), social (socialt ansvar) och governance (styrning). Det är ett organisatoriskt verktyg som företag använder för att mäta och förbättra sin klimat- och miljöpåverkan i förhållande till FN:s globala mål för hållbar utveckling. I praktiken är ESG-rapportering offentliggörandet av uppgifter som förklarar en viss organisations påverkan och mervärde inom de tre områdena miljö, samhälle och ledning.
- Environmental (miljö) beskriver hur en organisation klarar sig i förhållande till att förvalta naturresurser. Den analyserar hur dess verksamhet påverkar miljön och hanterar miljörisker - till exempel resursbrist och resurshantering, bevarande av naturresurser, behandling av djur och utsläpp av växthusgaser.
- Social (socialt ansvar) undersöker styrkorna och svagheterna i det sätt på vilket en organisation hanterar sina relationer med anställda, leverantörer, kunder och det samhälle där den är verksam. Inkluderar bland annat arbetsrelationer, verksamhet i konfliktområden, hälsa och säkerhet, relationer mellan anställda och mångfald.
- Governance (styrning) handlar om organisationens styrning, ersättningar till styrelseledamöter, revisioner, interna kontroller och aktieägares rättigheter. Den omfattar också frågor som ersättning till ledande befattningshavare, jämställdhet, mutor, korruption och mångfald i styrelsen.
ESG och ESG-rapportering är intressant eftersom det är en möjlighet att ge omvärlden en mer nyanserad inblick i organisationen. En bild som visar att organisationen tar ansvar. Även den mest hållbara organisationen har en påverkan på miljön och omgivningen i större eller mindre utsträckning. Att inte ha någon påverkan är alltså inte målet. Det handlar om att vara medveten och ärlig om organisationens negativa påverkan och positiva värdeskapande – och att ständigt arbeta för att förbättra den.
LÄS OCKSÅ: ESG-rapportering – kan man mäta organisationens bidrag till FN:s globala mål?
ESG-strategi: Prioritera hållbarhet
Med en proaktiv ESG-strategi kan du visa omvärlden att din organisation gör en ärlig ansträngning för att registrera och förbättra sin miljöpåverkan, att den tar ansvar, investerar resurser för att vidta positiva klimatåtgärder och är med och bygger en mer hållbar framtid.
Tidigare drevs kravet på hållbarhet ofta av intressenters påtryckningar, men idag stöds det även av en rad regleringskrav. Ett exempel är EU-regleringen Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Denna lagstiftning kräver att många företag rapporterar om sina hållbarhetsprestationer. Detta understryker vikten av hållbart arbete och dess betydelse för affärsverksamhet och investeringar för många större företag.
Men det är inte bara de större företagen som påverkas. ESG spelar också en avgörande roll för mindre företag. Som en del av värdekedjan för större företag, som måste uppfylla vissa krav och regler som CSRD, är det viktigt för mindre företag att undersöka hur detta påverkar deras verksamhet. Även om de kanske inte omfattas direkt av de juridiska kraven kan de fortfarande påverkas genom krav från sina kunder, som efterfrågar hållbara leverantörer.
Därför är det avgörande för företag av alla storlekar att ha en proaktiv ESG-strategi och samtidigt kontinuerligt optimera ESG-strategin.
När blir ESG ett krav?
CSRD införs gradvis i Sverige under de kommande åren, och företag kommer att åläggas att följa de specificerade rapporteringskraven inom de fastställda tidsramarna:
1 juli 2024, med rapportering 2025:
Stora börsnoterade företag och koncerner med över 500 anställda, inklusive de som redan rapporterar enligt direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD).
1 januari 2025, med rapportering 2026:
Andra stora företag som uppfyller minst två av tre kriterier:
- Balansomslutning: 280 miljoner kronor
- Nettoomsättning: 550 miljoner kronor
- Antal anställda: 250
1 januari 2026, med rapportering 2027:
Börsnoterade små och medelstora företag (SMF).
Hur mäter man ESG?
Det varierar från organisation till organisation vilka områden som är relevanta att inkludera i ESG-arbetet. Det kan vara en negativ miljöpåverkan till följd av avfall och energiförbrukning, eller organisationens positiva bidrag till jämställdhet – eller något helt annat. Det viktigaste är att det relaterar till FN:s mål om hållbar utveckling.
När det gäller mätning är det viktigt med enhetlighet i rapporteringen, och det är därför fördelaktigt att följa internationella standarder både när det gäller definitioner och beräkningsmetoder. Dessutom rekommenderas att man följer god rapporteringspraxis så att löpande uppgifter ges samma värde som finansiella uppgifter, nämligen:
- Avgränsning
- Konsolidering
- Period
- Redovisningsprinciper
- Prestation och utveckling
Vad är ESG-data?
ESG-data utgör en avgörande del av ESG-analysen (Environmental, Social, and Governance) och rapporteringen. Denna data består av information som utvärderar en organisations prestation och påverkan inom miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade områden.
Exempel på ESG-data:
- Miljömässig ESG-data: Detta inkluderar en organisations årliga rapport om dess koldioxidutsläpp och vattenförbrukning, som visar CO2-utsläpp och vattenanvändning till följd av dess verksamhet.
- Social ESG-data: Detta omfattar information om organisationens policyer och praxis rörande arbetsförhållanden, medarbetarrättigheter och mångfald. Till exempel kan det innefatta insatser för att främja mångfald och initiativ som stödjer medarbetarnas välmående.
- Styrningsrelaterad ESG-data: Detta inkluderar information om organisationens ledningspraxis och etiska riktlinjer, såsom rapportering, transparens och integritet i organisationens verksamhet.
Genom att samla in och rapportera om ESG-data kan organisationer ge intressenter en mer nyanserad bild av deras prestation och påverkan på miljön, samhället och styrningsrelaterade aspekter. Det är en viktig del av att visa att organisationen tar ansvar och arbetar för att förbättra sin totala ESG-prestation.
LÄS OCKSÅ: Ta kontroll över organisationens ESG-risker
ESG:s betydning: Varför är ESG viktigt?
Kunder, samarbetspartners och anställda fokuserar alltmer på hållbarhet, miljöfrågor, jämställdhet o.s.v. och ESG är därför en nödvändig åtgärd för organisationens rykte. Hållbarhet är idag helt centralt och i framtiden kommer det att bli svårt att driva en framgångsrik verksamhet utan att hantera organisationens miljömässiga och sociala påverkan.
Dessutom finns det en växande medvetenhet om att ESG kan bli obligatoriskt. Om du som organisation vill ligga före regleringar och konkurrens kan du börja integrera ESG till att redan idag bli en del av din organisations DNA.
Genom att använda ett ESG-system kan organisationen dessutom säkerställa ett mer strukturerat och effektivt tillvägagångssätt för datainsamling, rapportering och uppföljning. Det ger inte bara en överblick över ESG-arbetet, utan skapar också en plattform där organisationen kan sätta ambitiösa mål, följa utvecklingen noggrant och kontinuerligt anpassa insatserna för att maximera värdet av sin ESG-strategi.
