Non Financial Reporting Directive (NFRD), som är de nuvarande riktlinjerna för icke-finansiell
rapportering, och EU:s nya initiativ CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som för närvarande håller på att utarbetas, fokuserar båda på det faktum att hållbarhetsrapportering på sikt bör ske på samma nivå som finansiell rapportering.
Men vad är skillnaden mellan de två, och är CSRD en efterföljare till NFRD - eller kommer företag i EU behöva navigera mellan två olika rapporteringssystem?
Vad är NFRD?
NFRD - eller det mindre vardagliga namnet Direktiv 2014/95/EU - fastställer reglerna för offentliggörande av icke-finansiell information och diversitetsinformation som rör ESG-områden för EU-företag med fler än 500 anställda, inklusive börsnoterade företag, försäkringsbolag och banker.
Direktivet har två huvudsakliga syften: att tillhandahålla icke-finansiell information för intressenter och investerare samt att uppmuntra samhället att ta ansvar för sociala och miljömässiga frågor.
Enligt direktivet är företagen skyldiga att rapportera om exempelvis affärsutveckling, resultat, påverkan och position i förhållande till en fördefinierad lista över icke-finansiella frågor och offentliggöra sina års- och hållbarhetsrapporter.
Vad är CSRD?
CSRD är ett nytt EU-direktiv som ändrar och skärper de nuvarande kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Och låt oss vara tydliga från början, ja - CSRD kommer att ersätta NFRD.
Syftet med det nya direktivet är att standardisera rapporteringen och göra det mycket enklare vid jämförelse av företagens hållbarhetsdata tvärs över olika enheter och fokusområden. Detta kommer att öka transparensen inom området och uppmuntra till ett ännu större fokus på företagens hållbarhetsarbete - internt och externt.
NFRD vs. CSRD - vilka är de viktigaste skillnaderna?
Det primära syftet med övergången till CSRD är att åtgärda bristerna med NFRD.
På europeisk nivå utökas till exempel antalet berörda företag från cirka 11 700 till cirka 49 000.
När det gäller rapporteringskraven i CSRD kommer de som presenteras i NFRD att ändras. I tillägg till NFRD introduceras följande ämnen:
- Double Materiality- analys och rapportering av både den påverkan företaget har på samhället och miljön (Impact Materiality) och de hållbarhetsrisker som företaget upplever (Financial Materiality) - t.ex. på grund av klimatförändringar och resursbrist
- Formulering av långsiktiga mål och policyer för miljö, sociala frågor och bolagsstyrning
- Due diligence av företagets verksamhet och leverantörskedja
- Offentliggörande av information om immateriella tillgångar (socialt, mänskligt och
intellektuellt kapital) - Rapportering i enlighet med Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR)
och EU:s taxonomiförordning - Integrerad rapportering och obligatorisk extern granskning
- Digital märkning av information så den kan maskinläsas
- Extern revision av tredje part
När träder CSRD i kraft och vad innebär det för dig?
Tillämpningsområdet för EU:s nya åtgärder är bredare än dess föregångare. Det gäller nämligen för företag som är noterade på en reglerad marknad i EU och som uppfyller två av följande tre tröskelvärden:
- Ett genomsnitt på 250 eller fler heltidsanställda
- En balansomslutning på mer än 20 miljoner euro
- 40 miljoner euro eller mer i nettoomsättning
I Danmark har det tidigare direktivet - alltså NFRD - överimplementerats i den meningen att det sedan 2018 har varit tillämpligt på utvalda företag med upp till 250 heltidsanställda. Detta innebär att det nya direktivet inte kommer att omfatta fler företag än de som redan är vana vid icke-finansiell rapportering.
För stora och börsnoterade företag kommer CSRD att träda i kraft den 1 januari 2024, medan det förväntas att SMV:er (små och medelstora företag) samt övriga företag inte behöver uppfylla de nya kraven förrän 2026.
Om ditt företag tillhör SMV-segmentet kan du dock förvänta dig att påverkas före 2026.
Detta beror på att de skärpta kraven för stora företag kommer att spridas ner genom leverantörskedjan.
