För att företag ska kunna bidra till en hållbar utveckling måste de förstå och hantera sin positiva och negativa påverkan på ett sätt som är transparent, tillförlitligt och objektivt.
Begreppet dubbel väsentlighet i en ESG-rapportering refererar till principen om att företag kan ha ett inflytande på miljön och samhället, men också själva bli påverkade av miljömässiga och sociala förhållanden.
Corporate Sustainability Reporting-direktivet (CSRD) ålägger företag att använda dubbel väsentlighet-principen i sin rapportering. Enligt CSRD är företag skyldiga att offentliggöra upplysningar om deras påverkan, risker och möjligheter på ett sätt som återspeglar både deras aktiviteters inverkan på miljön och samhället samt inverkan av miljömässiga och sociala frågor på deras verksamhet.
LÄS OCKSÅ: NFRD vs. CSRD - vad är skillnaden och vad betyder det för dig?
Vad är dubbel väsentlighet?
CSRD markerade en vändpunkt när det kommer till vad organisationer ska rapportera, samt hur och med vilka garantier. Och om din organisation ska rapportera enligt direktivet, eller blir ålagd det i framtiden, kommer dubbel väsentlighet att vara ett centralt begrepp.
Dubbel väsentlighet – eller Double Materiality som det heter på engelska – betyder att företag måste förstå sin påverkan på sin värdekedja utifrån ett hållbarhetsperspektiv, samt bedöma de relaterade riskerna och möjligheterna från både ett finansiellt och icke-finansiellt perspektiv. I princip kan det kokas ner till en analys och rapportering om både den påverkan organisationen har på samhället och miljön (Impact Materiality) och de hållbarhetsrisker organisationen upplever (Financial Materiality) – till exempel på grund av klimatförändringar eller resursbrist.
Kort sagt innebär det att företag i sin rapportering ska vara transparenta om de finansiella och icke-finansiella effekterna av aktiviteterna i sin värdekedja samt sin exponering för hållbarhetsrisker och -möjligheter.
Till exempel kan klimatförändringar påverka ett företags försäkringspremie om det är närvarande i områden som är mer utsatta för översvämningar, torka, tornados eller liknande. Samtidigt kan tillgången till kvalificerad arbetskraft hindras om folk flyttar på grund av vattenbrist, konflikter med mera. Dessa kan definieras som finansiella risker för företaget, och därför ska verksamheten förhålla sig till dem i sin analys samt vara transparent kring det i sin rapportering.
Ett annat exempel kan vara ett företag som rapporterar uppgifter om sina växthusgasutsläpp och sina ansträngningar för att reducera dem. Här ska företaget också rapportera uppgifter om de potentiella ekonomiska konsekvenser som klimatförändringar har eller kan få för företaget.
Ur ett företagsperspektiv kräver dubbel väsentlighet alltså att företag anlägger en bredare blick på sin påverkan på miljön och samhället och belyser de potentiella risker och möjligheter som är förbundna med företagets verksamhet. I de underliggande rapporteringsstandarderna (ESRS) som företag ska använda för att rapportera enligt CSRD finns det respektive upplysningar om tillämpning av dubbel väsentlighet-principen.
Vilka betydelser kommer dubbel väsentlighet att ha för dig?
De senaste åren har det blivit tydligt att miljömässiga, sociala och ledningsmässiga aspekter i en organisation inte längre är frivilliga. Hållbarhet är i hög grad närvarande på den europeiska offentliga dagordningen, och därför kommer dubbel väsentlighet också att spela roll för din organisation.
I första hand (2024) är det bara stora och börsnoterade organisationer som ska rapportera – och som blir direkt påverkade av dubbel väsentlighet – men i realiteten kommer de flesta underleverantörer också uppleva ökande krav på hållbarhetsrapportering. Lagstiftningar som CSRD har nämligen en tendens att sprida sig som ringar på vattnet och skapa vågor för de företag som för närvarande inte är direkt omfattade av lagstiftningen. Mindre företag kommer därför också uppleva ökad efterfrågan på ESG-data.
År 2025 kommer direktivet inkludera företag i EU med över 250 anställda (och en viss omsättning eller balansomslutning) att rapportera och fram till 2028 införs fler standarder riktade mot specifika sektorer och SME-segment.
